Så mycket som dom gett, ger och kommer att ge mig.

Vissa har jag känt längre än andra, men som ordvitsen säger "det handlar inte om vem du känt längst, utan om vem som kom och stannade". Det finns "vänner" som har kommit och gått, så är det nog för alla men dessa tjejer vet jag vart jag har dom, oavsett vad/när och det är jag så tacksam för.

Även fast jag inte träffar/pratar med dom alla dagligen så vet jag exakt vart jag har dom. Riktigt goa guldklimpar! 

När livet var som allra svårast för några år sedan pga allt som hänt i livet så stog dom alla stadigt runtom mig och höll mig uppe på mina ben, fick mig att fortsätta kämpa även om det fanns stunder man var redo att ge upp allt. 

Och det tackar jag dom för idag, att dom inte gav upp på mig, utan fortsatte att tro på mig när jag knappt kunde tro på mig själv längre. Jag hade visst livsgnista kvar i mig, och mycket tack vare dessa hjältar, det är vad dom är för mig, hjältar. Jag är dom evigt tacksam. Och det är jag verkligen.

Idag ser jag livet från ett annat öga än för några år sedan. Och jag är den jag är idag mycket pga dom. 

Alla förtjänar människor som dessa i sitt liv, dom är de bästa jag vet! Puss på er flickor<3